Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden eller oegentligheter, ofta på den egna arbetsplatsen, till framförallt media eller ett kontrollorgan. Ibland, men inte alltid, sker detta anonymt.

Vad säger lagen om visselblåsning?

Som visselblåsare och uppgiftslämnare till media i Sverige har du grundlagsskyddad meddelarfrihet och källskydd. Är du offentligt anställd råder det också så kallat efterforskningsförbud. 

Meddelarfrihet innebär att alla har rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering i media. Detta gäller även uppgifter som normalt är sekretessbelagda. 

Källskyddet är din rätt att vara anonym när du kontaktar media. Journalisten du kontaktar har tystnadsplikt och får inte lämna ut din identitet annat än till den ansvarige utgivaren, som också har tystnadsplikt.

Efterforskningsförbudet gör det olagligt för arbetsgivare inom offentliga verksamheter att försöka ta reda på vem som lämnat en uppgift till media. Skyddet gäller även för anställda i exempelvis kommunala och landstingsägda bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar. Däremot gäller efterforskningsförbudet inte inom privat verksamhet.

Finns det undantag i lagen?

Ja. Vissa tystnadsplikter som gäller viktiga allmänna intressen har tillåtits inskränka meddelarfriheten. Dessa anges i slutet av varje kapitel av offentlighets- och sekretesslagen. Generella undantag anges i lagens 44 kapitel.

Vad innebär det förstärkta skyddet för visselblåsare?

Det förstärkta skyddet för visselblåsare, den så kallade visselblåsarlagen, trädde i kraft 1 januari 2017. Lagen förbjuder arbetsgivare både inom den offentliga och privata sektorn att bestraffa arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden. Arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare har enligt lagen rätt till skadestånd.

Med allvarliga missförhållanden avses brott som har fängelse på straffskalan. Det kan till exempel handla om bedrägerier, förskingring, mutor och miljöbrott. Ett missförhållande kan också anses som allvarligt i lagens mening om det exempelvis förekommer risk för liv och hälsa, om interna regler inte följs, eller om det är tal om oetiska förhållanden.

På vilket sätt gynnar meddelarfriheten arbetsplatser?

En arbetsplats som tillåter arbetstagare att framföra kritik och påpeka felaktigheter ger ett seriöst och transparent intryck. Högt i tak på en arbetsplats leder dessutom till ökad kvalitet och effektivitet i verksamheten, enligt ST, som är Sveriges största fackförbund för statligt anställda. Dessvärre har undersökningar visat att det är många som inte vågar slå larm om missförhållanden och oegentligheter av rädsla för repressalier.

Kan en journalist tvingas röja sin källa?

En journalist som tagit emot ett tips kan vara skyldig att informera den ansvarige utgivare om källan, trots tystnadsplikten. Det eftersom det är den ansvarige utgivaren som står som ansvarig - och straffskyldig - om publicerade uppgifter skulle vara felaktiga eller bryta mot lagen. Dock har även den ansvarige utgivaren tystnadsplikt och får inte föra uppgifterna vidare.

Hur gör jag om jag vill kontakta media med ett tips?

I den här guiden har vi samlat kontaktuppgifter till några av landets största nyhetsredaktioner. Många av dem erbjuder utöver traditionella kontaktsätt även krypterade tipstjänster, som Secure Drop, för den som vill vara anonym eller lämna känslig information.

Några generella saker att tänka på om du är mån om din säkerhet är att inte använda dig av din arbetsgivares dator eller telefon när du kontaktar media med ett tips. Undvik att mejla om du vill skicka känslig information. Att ringa är säkrare än mejl om det är viktigt att du är anonym. Du kan också ladda ner webbläsaren Tor om du vill kunna surfa anonymt.

Vad kännetecknar ett bra nyhetstips?

Ju konkretare ditt tips är, desto bättre. Om du kan uppvisa dokumentation eller annan bevisning som styrker dina uppgifter är det också värdefullt. För att en redaktion ska vara intresserad av ditt tips behöver det ofta ha ett allmänintresse, det vill säga att det påverkar många. Alternativt att det handlar om väldigt graverande uppgifter eller grova missförhållanden. Om du vill ha vår hjälp att kontakta media eller bedöma ett nyhetstips, tveka inte att höra av dig till oss.

Hur ser skyddet för visselblåsare ut i övriga Europa?

Under 2019 antog EU:s medlemsländer för första gången ett direktiv för att skydda visselblåsare. Visselblåsardirektivet är tänkt att skydda visselblåsare som slår larm om exempelvis bedrägerier, skatteflykt, korruption, eller skador mot människors hälsa och miljö. Medlemsstaterna har dessutom uppmuntrats att utöka skyddet till att omfatta ytterligare områden. Det nya direktivet ska vara implementerat av medlemsstaterna senast 2021.

Vad innebär EU:s nya visselblåsardirektiv för Sverige?

En utredning från regeringskansliet som haft i uppgift att utreda hur det nya EU-direktivet bäst kan anpassas till svensk lagstiftning har föreslagit att dagens visselblåsarlag ersätts. Det eftersom EU-direktivet omfattar många fler parametrar än bara skydd för visselblåsare. Bland annat innehåller det krav på interna och externa rapporteringskanaler. Det innebär att företag och organisationer är skyldiga att ha interna rapporteringsfunktioner, samt att utvalda myndigheter ska ansvara för att det finns externa funktioner för den som inte kan eller vill slå larm internt. Utredningen föreslår att det nya visselblåsarlagen ska börja gälla i slutet av 2021.