Jurist om ny visselblåsarlag: “Ett bra förslag”

Sverige föreslås få en ny visselblåsarlag som ska börja gälla i slutet av nästa år. Lagen ställer bland annat högre krav på att arbetsgivare inrättar rapportingskanaler. Ett bra förslag som med stor sannolikhet kommer att genomföras, tror juristen och författaren Tommy Iseskog.

Tidigare i sommar föreslog en utredning från regeringskansliet att dagens visselblåsarlag ersätts. Det för att anpassa lagstiftningen till EU:s nya visselblåsardirektiv.

Direktivet antogs förra året och ska vara implementerat av medlemsländerna senast under 2021. Syftet med de nya reglerna är att skapa en minimistandard för visselblåsning inom EU och öka tryggheten för visselblåsare på flera olika områden.

Tommy Iseskog är jurist och författare till över 250 böcker, däribland en bok om visselblåsarlagen. Lagen, som infördes 1 januari 2017, är tänkt att skydda visselblåsare som slår larm om allvarliga missförhållanden från att utsättas för repressalier av sin arbetsgivare.

Enligt Tommy Iseskog skiljer sig det nya lagförslaget och dagens lagstiftning inte särskilt mycket från varandra.

– Visst är det stor skillnad på själva lagtexten, men när det kommer till grundprinciperna så skiljer det sig inte jättemycket, säger han.

“I dag råder det en viss förvirring kring vart den som slår larm ska vända sig”

GER INGA NYA RÄTTIGHETER

Varken den nya eller gamla lagen ger visselblåsare några nya rättigheter utöver de som står formulerade i yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformen, samt de visselblåsarrättigheter för privatanställda som har lagts fast i rättspraxis. Hur stor praktisk betydelse skillnaderna i formuleringarna kommer att få menar han är svårt att säga i och med att dagens lagstiftning har aldrig prövats.

Något Tommy Iseskog har noterat är att det finns en rad missuppfattningar bland allmänheten om vad visselblåsande faktiskt är. För att ett missförhållande ska anses som allvarligt måste det enligt grunddefinitionen finnas ett allmänintresse i att informationen kommer fram.

– Jag får ofta frågor från människor som lever i tron om att de är missnöjda med någonting så är de per automatik en visselblåsare. Är du missnöjd med din chef är du ingen visselblåsare. Är din chef däremot korrumperad, kan det finnas ett allmänintresse. I det avseendet blir det ingen förändring med den nya lagen, utan det är samma utgångspunkt, förklarar han.

STÄLLER HÖGRE KRAV

Tydligt med den nya lagen är att den ställer högre krav på större arbetsgivare att inrätta och informera om både interna och externa rapporteringskanaler.

– Det tycker jag är en viktig nyhet, eftersom jag upplever att det idag råder en viss förvirring kring vart den som slår larm ska vända sig, säger Tommy Iseskog.

Han tycker också det är bra att myndigheterna enligt det nya förslaget ska ta ett större ansvar för att rapporteringsfunktioner finns på plats, samt att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att utöva tillsyn. På det stora hela anser han att det är ett bra lagförslag, även om han kan tycka att det är lite väl omständigt formulerat.

– Det är en väldigt omfattade lagskrivning. Det är inte säkert att alla detaljer kommer behöva finnas med i lagen, men i allt väsentligt tror jag att innehållet kommer att genomföras, säger han.

MIKAELA ÅKERMAN